När jag blir gammal
tänker jag inte
låta mig provoceras
utifall någon:

sätter sig på höga hästar
tror sig förmer
ljuger för sig själv
avundas hela världen
låter sig trampas på
pratar om sina brister hela tiden
fast alltid i förtäckta ordalag

I händelse av att jag stöter på
någon sådan kommer jag enbart
tänka:
”ja ja, sådan är människan,
hon snirklar till det hela och hittar på
för att orka med sitt ok”
och inte som nu:
rosenrasande

jag är fortfarande
ung
uppenbarligen